Köplagen mellan privatpersoner
För vem gäller köplagen?
Köplagen är en svensk lag som gäller när privatpersoner köper och säljer saker till varandra och mellan företag (läs mer om företagsköp här).
Köplagen skiljer sig mot konsumentköplagen på flera punkter och innebär ett något sämre skydd för köparen Att skyddet är sämre för köparen innebär bland annat att köparen måste bevisa att fel fanns vid köpet redan från första dagen och att köparen har en undersökningsplikt. Det är dock fullt möjligt för en köpare som är privatperson att klaga på en vara köpt av en annan privatperson. Att skyddet är sämre för köparen när köplagen är tillämplig beror på att i dessa situationer när det handlar om privatpersoner är både säljare och köpare ”konsumenter” och anses då vara jämbördiga parter.
Den här artikeln fokuserar på köplagen mellan privatpersoner och hur du kan få hjälp av jurist/advokat med stöd i köplagens regler.
För vad gäller köplagen?
Köplagen gäller köp av all typ av lös egendom som privatpersoner köper och säljer till varandra. Lös egendom är all egendom som inte är fast egendom, det vill säga fastigheter, som har en särskild reglering. Till exempel omfattas köp av bilar, företag, djur och bostadsrätter av köplagen. Däremot omfattas inte köp av tjänster av köplagens regler.
Köplagen får inte minst stor betydelse när privatpersoner köper och säljer dyra varor mellan sig så som bostadsrätter, bilar, båtar, andra fordon och företag.
Köp av tjänster mellan privatpersoner och företagare omfattas av konsumenttjänstlagens regler. Köp av tjänster mellan privatpersoner omfattas inte av någon lag, utan av allmänna rättsliga principer och liknelser till konsumentköplagen.
Gäller köplagens regler alltid?
Köplagens regler gäller mellan privatpersoner om inte annat har avtalats mellan köpare och säljare. Om två privatpersoner har avtalat om andra villkor genom att skriva in dessa i ett köpekontrakt, gäller avtalet framför lagens regler. Detta beror på att köplagens regler inte är tvingande, till skillnad från konsumentköplagens regler.
Det kan dock i något fall hända att ett villkor i ett avtal är så pass oskäligt att det kan jämkas eller lämnas utan avseende.
Det här är vad köplagen reglerar
Risken för varan
Köplagen reglerar vid vilken tidpunkt ansvaret för en köpt vara flyttas över från säljaren till köparen.
Tidpunkten för riskövergången får betydelse för frågan om fel i varan föreligger i juridisk mening, som vi ska se nedan.
Försenad leverans
Köplagen anger att en vara ska avlämnas inom skälig tid från köpet om inte en särskild leveranstid avtalats. En privatperson kan alltså inte dröja hur länge som helst med att leverera.
Om den avtalade leveranstiden passerat, eller om det har gått längre än skälig tid, anses säljaren vara i dröjsmål.
Om säljaren är i dröjsmål har köparen rätt att kräva leverans om det inte innebär orimliga uppoffringar för säljaren och inte är omöjligt.
Köparen får häva avtalet om säljarens dröjsmål är av väsentlig betydelse för köparen och att detta varit synligt för säljaren.
Om köparen har meddelat en bestämd tilläggstid som inte är oskäligt kort får köparen oavsett häva köpet om säljaren inte kan leverera inom tilläggstiden.
Köparen har alltid rätt till skadestånd vid dröjsmål motsvarande direkta utgifter som förseningen har medfört, förutsatt att säljaren inte kan visa att det fanns ett hinder att leverera som varit helt utanför säljarens kontroll, som också var oförutsett och ej möjligt att förutse samt inte möjligt att övervinna.
Vad är en felaktig vara?
Köplagen reglerar när en vara som en privatperson har sålt ska anses felaktig och under vilka förutsättningar säljaren ansvarar för skicket på varan och när köparen kan reklamera fel i varan.
Enligt köplagen ska varans egenskaper först och främst stämma överens med avtalet. Situationen är dock ofta den att avtalet inte reglerar specifika detaljer kring varans kvalité. Därför anger köplagen att varan i mer bred bemärkelse ska vara förenlig med vad köparen med fog kan förutsätta. På en vara som är ny och i en hög prisklass har normalt säljaren höga krav och dessa krav utgör då befogade förväntningar. Köparen kan däremot inte anses ha höga befogade förväntningar på till exempel en äldre personbil som säljs med föreskrift om befintligt skick.
Trots att en vara säljs med villkor om befintligt skick kan den dock anses felaktig om den är i väsentligt sämre skick än vad köparen med hänsyn till pris och övriga omständigheter med fog kunnat förutsätta. En vara ska även anses felaktig om dess egenskaper strider mot uppgifter som säljaren har lämnat som måste antas ha inverkat på köpet eller om säljaren inte upplyst om väsentliga förhållanden kring varan som han måste antas ha känt till.
En privatperson har alltså bunden kring uppgifter och utfästelser som han lämnat om en varas kvalité och egenskaper. Privatpersoner måste även upplysa om viktiga egenskaper beträffande varan som säljs.
En vara är även felaktig om en tredje man/utomstående part har äganderätt till varan, panträtt eller liknande rätt. Då föreligger ett så kallat rättsligt fel. Det räcker med att tredje man har lämnat sannolika skäl för påståendet för att rättsligt fel ska anses föreligga.
Garantier – Är det möjligt för en privatperson att kräva en annan privatperson utan garanti?
Det är möjligt för en privatperson att kräva en säljare enligt köplagen även utan garanti om förutsättningarna är uppfyllda. Det är en vanlig missuppfattning att privatpersoner som säljer varor inte har något ansvar om det inte finns en garanti.
Som redovisats ovan är riskövergången en viktig fråga enligt köplagen. Säljaren ansvarar endast för fel som har sin grund i förhållanden som förelåg innan risken gick över på köparen (normalt då varan lämnas över till köparen).
En garanti är en frivillig förpliktelse för säljaren att svara för varans försämring även efter riskövergången i de avseenden som garantin gäller, till exempel en motorgaranti där säljaren lovar att motorn fungerar i en månad – då ska också motorn faktiskt fungera under den tid som garantin gäller.
Om köparen inte har fått någon garanti, ansvarar säljaren endast för fel som har sin grund innan risken gick över på köparen. Detta kallas för att säljaren ansvarar för ursprungsfel enligt köplagen.
På en begagnad vara kan det ibland vara svårt att fastställa när ett fel på till exempel en komplicerad del av varan så som en förbränningsmotor har uppkommit. Ett senare inträffat totalhaveri, kan till exempel bero på ett slitet lager i motorn. Om lagret var utslitet innan riskens övergång, men orsakade totalhaveri först efter riskens övergång, kan säljaren ansvara för felet som ett ursprungsfel.
Vid köp av nya varor kan det finnas ett antagande om ursprungsfel om varan inte håller minsta normala livslängd. Det kan då vara tillräckligt för köparen att visa att felet inte orsakats av handhavandefel.
När det gäller äldre begagnade varor behöver köparen bevisning, så som till exempel ett verkstadsutlåtande som visar att fel med tillräcklig grad av sannolikhet fanns redan vid riskens övergång.
Undersökningsplikt
Det föreligger ingen egentlig undersökningsplikt för köparen innan köpet enligt köplagen. Däremot får köparen inte efter köpet åberopa sådant som han borde ha uppmärksammat vid köpet. Detta gäller alltså om köparen faktiskt har genomfört en undersökning, eller om säljaren har uppmanat köparen att göra detta.
Kravet på noggrannheten i köparens undersökning utgår från köparens egna kunskaper, men får vanligtvis avgöras av vad en normal person i köparens ställe borde ha upptäckt. Det är alltså inte tal om att köparen ska undersöka varan med avancerade kunskaper.
Om varan dock har undersökts av besiktningsman inför köpet, får bedömningen göras av vad en sådan fackman borde ha upptäckt. Om besiktningsmannen gjort fel i sin undersökning kan köparen vara hänvisad till att kräva besiktningsmannen, som oftast har ansvarsförsäkring.
Efter köpet föreligger dock en undersökningsplikt så snart omständigheterna medger det och i enlighet med vad som är normalt för varutypen.
Påföljder – Vad kan köparen kräva om det är fel i varan?
Köparen kan i första hand kräva att säljaren avhjälper/reparerar felet - dock endast om det kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren. Köparen kan ha rätt att kräva omleverans och säljaren kan ha rätt att tillhandahålla omleverans.
Om säljaren inte fullgör sin skyldighet att avhjälpa felet, kan köparen kräva ersättning för försvarliga kostnader för att avhjälpa det.
Om det inte är möjligt med avhjälpande eller omleverans, eller om det inte sker inom skälig tid från att köparen har reklamerat/klagat på varan, får köparen kräva prisavdrag. Prisavdrag ska motsvara skillnaden i varans marknadsvärde med felet jämfört med utan felet.
Om felet dessutom är att bedöma som väsentligt för köparen, får köparen häva avtalet och alltså kräva åter det han betalat (köpeskillingen). Det krävs dock att även säljaren skulle ha förstått att felet var väsentligt för köparen. Till exempel kan även ett mindre betydelsefullt fel så som en färgskillnad vara väsentligt för den specifika köparen på grund av att varan ska fogas in i ett större sammanhang eller av något annat skäl. Det krävs då, för att köparen ska få häva, att säljaren vid köpet haft sådan insikt om köparens ändamål för köpet, att han hade förstått att det vore ett väsentligt fel för köparen med en mindre färgskillnad.
Även vid fel i varan har köparen alltid rätt till skadestånd motsvarande direkta utgifter som förseningen har medfört förutsatt att säljaren inte kan visa att det fanns ett hinder att leverera som varit helt utanför säljarens kontroll, oförutsett och ej möjligt att förutse samt inte möjligt att övervinna.
Reklamation – Hur länge kan en privatperson klaga till en annan privatperson för fel i varan?
En privatperson som köpt en vara kan enligt köplagen klaga på fel i varan inom två år från det att köparen har tagit emot varan, eller den längre tid som följer av en garanti eller liknande utfästelse. Notera att om inte garanti gäller, kan köparen endast klaga på ursprungsfel under reklamationsfristen på två år. Det måste alltså i de fallen finnas en koppling till fel som förelåg innan riskens övergång. Om reklamation lämnas nära tvåårsgränsen kan det ofta vara svårt att bevisa, om det inte handlar om fel som framgår av register, till exempel felaktigt uppgivet miltal på en personbil.
I undantagsfall kan en privatperson som köpt en vara reklamera under längre tid än två år om köparen kan visa att säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder - till exempel om det kan bevisas att säljaren medvetet dolt ett allvarligt fel.
Det är viktigt att en reklamation som avsänds av en privatperson till säljaren skickas på ett sådant sätt att köparen senare kan bevisa att reklamationen har skett till säljaren. Reklamationer avsänds dock på mottagarens risk, vilket innebär att om köparen på ett ändamålsenligt sätt avsänt reklamationen, får den åberopas även om säljaren påstår att han inte mottagit reklamationen.
Köparens avtalsbrott – Vad är köparens skyldigheter?
En privatperson som köper en vara är skyldig att betala för varan, normalt innan varan lämnas ut till köparen. Köparen har normalt rätt att undersöka varan före leverans.
Köparen är även skyldig att medverka till köpet på sätt som skäligen kan förväntas samt att hämta eller ta emot varan, beroende på avtalet.
Om köparen inte medverkar till köpet kan säljaren kräva att köparen medverkar, eller ytterst häva köpet och kräva skadestånd från köparen.
Bestämmelser kring hävning – Vad innebär det att häva avtalet enligt köplagen?
Hävs avtalet bortfaller säljarens skyldighet att leverera och köparens skyldighet att betala. I den mån det redan har skett ska köparen återlämna varan och säljaren återbetala köpeskillingen. Köparen har normalt rätt till avkastningsränta på köpeskillingen, medan säljaren har rätt att göra avdrag på köpeskillingen för den nytta som köparen har haft av varan.
Vid hävning av köp av personbilar och husbilar finns praxis att utgå från kring sådant nyttoavdrag.
Hävning anses vara den svåraste påföljden varför köparen måste meddela säljaren senast inom skälig tid från det att han reklamerar, att han häver avtalet, för att inte förlora rätten att häva avtalet.
Bestämmelser kring skadestånd – Vad omfattar skadestånd enligt köplagen?
Skadestånd omfattar ersättning för utgifter, prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt förlust. I vissa fall ansvarar säljaren även för indirekta förlust. Skadestånd enligt köplagen omfattar dock inte ersättning för förlust genom skada på annat som inte har samband med den sålda varan.
Den part som lider skada har en skyldighet att vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada och förlorar annars rätten till ersättning för motsvarande del av skadan.
Vård av varan – Vad omfattar vårdplikten enligt köplagen?
Om köparen inte hämtar eller tar emot varan i rätt tid, har säljaren ändå en skyldighet att för köparens räkning vidta skäliga åtgärder för vård av varan. Det innebär att säljaren ändå har ett visst ansvar för varan i den situationen. Detta i enlighet med den lojalitetsplikt som finns mellan två privatpersoner som avtalar med varandra. Detsamma gäller om köparen vill häva avtalet och återsända varan.
Parten kan ha rätt till ersättning för vårdkostnader och kan överlämna vården till en kompetent utomstående part och blir då fri från vårdplikten.
Ta hjälp av jurist
Köplagen är en del av köprätten. Juristbyrån Din Juridik AB driver som sin huvudinriktning mål som rör köprätt. I din hemförsäkring, båtförsäkring eller bilförsäkring har du oftast rätt till rättsskydd som täcker större delen av kostnaderna för att anlita vår jurist.
Ta kontakt med oss så hjälper vi dig rätt.